Vilken nörd gillar inte Star Trek? Beroende på ifall du vill vara blå, röd, gul eller grön så kostar de här häftiga tröjorna från ThinkGeek mellan $24,99 och $26,99.

I vanliga fall så hatar jag slipsar med mönster, men den här slipsen är undantaget som bekräftar regeln. Jag gillar speciellt hur slipsnålen är en muspekar-hand. Häftigt!

“Toni” fick den av en kompis på sin födelsedag, och tyvärr så verkar det som att den är hemmagjord, för jag lyckas inte finna någon butik som säljer den hur jag än letar. Om du känner till var man kan köpa en liknande slips så skulle jag bli väldigt tacksam ifall du kunde skriva det i en kommentar.

Det ser dock fortfarande inte klokt ut att ha slips utan skjorta.

När vi nu är inne på Photoshop, vad sägs om detta häftiga magnet-set med nämnda program från Meninos? Finns även med Illustrator och de kostar båda $18,75.

På Meninos finns det en massa häftiga grejer. Jag har fastnat lite för deras dörrmattor, och då speciellt den här ovan med Mac OS X kortkommando för Öppna, men de andra är också tuffa. Synd bara att de ska vara så dyra. $50 kostar de.

Alla som har surfat på nätet har väl någon gång stött på denna frustrerande symbol, som betyder att bilden som du vill se inte finns kvar på servern. Nu kan du ha den som halsband! $19,99 från ThinkGeek.

Gillar du Nintendo? Isåfall så gillar du säkert de här vägg-dekorerna från ThinkGeek. De finns med Super Mario Brothers, Donkey Kong och Nya Super Mario Brothers. Invaders finns också.

Priset varierar från $39,99 till $69,99 beroende på vilken du väljer.

Det var allt. Nu så ska jag gå och titta på Simpsons.

Men skam den som ger sig. Eftersom jag har sett plommonstop på Beyond Retro tidigare så bestämde jag mig för att nu när jag ändå är i Stockholm så ska jag gå dit en dag för att se ifall de kanske har fått in några större. Så idag så gick jag dit, och tror ni att jag hittade ett? Ja, det gjorde jag!

Eftersom jag har varit på jakt efter ett plommonstop i så många år nu och äntligen funnit ett som passar mig så kunde jag inte riskera att någon annan skulle köpa det. Så fastän jag egentligen inte har råd så var jag helt enkelt tvungen att köpa det, ett val som jag inte ångrar en sekund!

Det ska bli skönt med lite miljöombyte. Den senaste veckan så har jag bara lämnat gården en enda gång.

Tanken är att vara i Sundsvall i ett par dagar, och sedan åka till morfar i Ockelbo ett par dagar, för att sedan slutligen åka med honom till Stockholm. Vi får se hur det blir, men det är iallafall planen just nu.

Det kanske inte syns så bra på bilden, men det snöar för fullt här.

Vintern är här.

Det var en gul retro-klocka från Hollywood. En försenad födelsedagspresent från Jossan. Tack! Visserligen så hade jag redan ett armbandsur, men de är så pass olika så de passar till olika tillfällen.

Mitt drömhus är inte som vanliga hus, det är nämligen inte något hus, utan en ladugård. Men jag vill inte bo i vilken ladugård som helst, utan jag vill bo i ladugården på vår gamla familjegård, Moflo.

Jag tror att jag var 12 år när jag kom på att det var där som jag ville bo. Jag tittade på ett avsnitt av Sommartorpet där Ernst besökte en familj som hade rustat upp en gammal ladugård, som de bodde i. Jag tyckte att det var hur häftigt som helst, och tänkte att när jag blir stor, då ska jag bo i ladugården.

Givetvis så har visionerna om hur det ska se ut ändrats en hel del under årens lopp, jag vill med andra ord inte ha saloon-dörrar i vardagsrummet, men på det stora hela, så är planlösningen relativt oförändrad. Kanske att jag vill ha lite öppnare ytor nu än för 7 år sedan.

Idag så är ladugården på runt 256 kvadrat, uppdelat på två våningar. Eftersom jag kommer att höja taket med dryga 1,6 meter och lägga till en “tredje våning” så kommer det väl att bli kanske någonting uppemot 270-280 kvadrat allt som allt.

Jag räknar med att påbörja renovationen om tio år. Här är förresten en kille som har en liknande dröm.

Det blev inte den gröna skönheten som jag skrev om längst ner, utan den “vinröda” som jag skrev om i kommentarsfältet. Jag skrev vinröd med situationstecken, eftersom den inte var vinröd, utan brun.

Det är en 1302 S från 1971. S:et står för “special”, och innebär bland annat kraftigare motor och skivbromsar fram. Trevligt!

20000 fick vi ge för den. Vi hade ju enkelt kunnat komma billigare undan, men vi ville ha en bil där allt redan var fixat, och som vi när vi har skaffat körkort, bara kan sätta oss och köra direkt.

Köra, ja. Den senaste veckan så har jag kört på vägen här hemma mest varje dag…

Det är dock lite småfix på den som måste fixas, och därför så ska jag köpa en till bil, att ta reservdelar ifrån. Jag har hittat en i Sundsvall som jag funderar på att köpa. Den har förresten sommardäck, Jossan. Vill ni ha dem så är det bara att hojta till!

Hela födelsedagsfirandet började med en jättegod tårta som Emily hade gjort. Detta efterföljdes av några presenter. 1000 kronor från mor, ett tangentbord från Emily, en flöjt från mormor och en massa godis från Benjamin och Sebastian.

Efter det så blev det en massa tid i telefonen. Jag har nämligen köpt en bil, och Örjan skulle hämta och köra upp den från Stockholm. Jag fick även ytterligare 1000 kronor av Lasse, samt 250 kronor av hans föräldrar. Allt som allt 2250. Det är jag mycket tacksam för.

Senare så kom Joel med familj. Nästan hela familjen kom, det var bara Frida och Elvira som inte var här. Av dem så fick jag senaste numret av Calsån och tre Calsån-vykort. Jättekul!

Nu så blev det lite kaosigt. Malte hittade en jätterolig skräpplockare som Åke också ville leka med. Då blev det lite bråk.

Men ändå så började inte det riktiga kaoset och paniken att uppstå förrän efter att de hade åkt. Mor fick ett telefonsamtal från Örjan som var i Uppsala. Det kom rök från bilen, och den startade inte! :O

Det kändes såklart jättehemskt. Dels för att vår alldeles (nåja, för oss iallafall) nya bils skull, och dels för stackars Örjan som var ensam i Uppsala med en icke fungerande bil. Det blev en hel del samtal fram och tillbaka, innan man kom fram till att bilen skulle till morfar i Ockelbo.

Dock så fick Örjan hjälp av några trevliga män att få igång bilen, och det visade sig inte vara så allvarligt, utan var bara en oljeläcka. När han träffade morfar i Gävle så bestämde de sig tydligen för att han skulle att fortsätta att köra uppåt med den, och nu så sitter jag och väntar på den.

Sammanfattningsvis så har det varit en väldigt hektisk och händelserik dag. Ingenting har gått som planerat, men allt har ändå lyckats lösa sig till slut. Jag är väldigt glad och tacksam över de presenter som jag har fått, och jag hoppas att Örjan kommer fram helskinnad och utan vidare missöden med bilen.

Vi får se vad dagen för med sig.